Välja tyg till sömnad: börja med plagget
Det är lätt att falla för ett mönster på rullen och först sedan fundera på vad det ska bli. Ibland blir det lyckat, men oftare går det bättre om du gör tvärtom. Ställ tre frågor till plagget innan du tittar på tygerna.
- Ska det ge efter? Ett tajt plagg utan knappar eller dragkedja behöver ett stickat tyg som töjer sig. Har plagget knäppning, blixtlås eller gott om vidd fungerar ett vävt tyg.
- Hur ska det falla? Ett mjukt och tungt tyg hänger fint i en vid kjol eller en blus. Ett styvare tyg håller formen i en jacka, en väska eller ett par raka byxor.
- Hur ofta ska det tvättas? Barnkläder, förkläden och dukar åker ofta in i maskinen. Då ska tyget tåla det, och det ser du på märkningen redan innan du köper.
Läs också på mönstret du syr efter. Där brukar det stå vilka tyger mönstret är tänkt för och hur mycket som går åt. Det är en bra utgångspunkt, även om du sedan väljer ett annat tyg.
Fibern: bomull, viskos, polyester och blandningar
Fibern är det material som garnet i tyget är gjort av. Den styr hur tyget känns mot huden, hur mycket det skrynklar och vilken tvätt det tål. Förenklat finns tre grupper.
- Naturfibrer kommer från växter och djur. Bomull, lin och ull hör hit.
- Regenatfibrer tillverkas av cellulosa som bearbetas till nya fibrer. Viskos är den mest kända.
- Syntetfibrer framställs kemiskt. Polyester och elastan är två exempel.
Många tyger är blandningar, till exempel bomull och polyester eller bomull med lite elastan. En blandning tar egenskaper från båda håll. Elastanet hjälper en trikå att dra ihop sig igen, och polyestern gör ofta att ett bomullstyg skrynklar mindre än ren bomull.
Ett enkelt test medan du står med tyget: krama ihop ett hörn i handen och släpp. Blir vecken skarpa och ligger kvar, kommer plagget också att skrynkla. Håll upp tyget mot ljuset för att se hur tätt det är, och drapera det över handen för att se fallet. Ska du sy i ylle finns en egen guide om kläde och vadmal och hur de skiljer sig åt.
Vävt eller stickat (trikå) – skillnaden
Ett vävt tyg är byggt av två trådsystem som korsar varandra i rät vinkel. Varpen löper på längden och inslaget, även kallat väft, går på tvären. Bomullstyg, jeanstyg och gardintyg är vävda.
Trikå tillverkas i stället genom stickning. Tyget består av maskor som hakar i varandra, som en handstickad tröja fast i mycket finare skala. Det är därför trikån ger efter när du drar i den.
Skillnaden påverkar hur du klipper och syr:
- Vävt tyg töjer sig knappt längs trådarna men ger efter lite på snedden. Rörelsevidden måste därför finnas i mönstret.
- Trikå töjer sig, så plagget kan sitta närmare kroppen. Sömmen behöver också kunna ge efter, till exempel en smal sicksack eller en overlocksöm.
- Vävt tyg fransar sig i klippkanten och behöver kantas. Trikå fransar sällan, men kanten kan rulla ihop sig.
Vilket tyg till vad?
Tabellen är en utgångspunkt för de tyger jag har bland mina tyger på metervara. Tjocklek och fall skiljer sig även inom samma sort, så känn alltid på just det tyg du tänker köpa.
| Tyg | Passar till | Tänk på |
|---|---|---|
| Bomullstyg | Skjortor, klänningar, dukar, kuddfodral | Stabilt och lätt att pressa. Förtvätta, eftersom bomull kan krympa. |
| Trikå | Tröjor, leggings, mjukisbyxor, barnkläder | Pröva åt vilket håll tyget töjer sig mest och lägg mönstret efter det. |
| Jeanstyg | Byxor, kjolar, jackor, väskor | Kraftigt och vävt. Bredden är 145 cm, så räkna åtgången mot den. |
| Fodertyg | Insidan av jackor, kappor, kjolar och väskor | Tunt och halt. Det glider lätt när du klipper, så använd tyngder eller ett papper under. |
| Gardintyg | Gardiner, kappor, dukar | Syr du ihop flera våder behöver mönstret passa ihop i skarven. |
| Fuskpäls | Kragar, mössor, vantar, varmt foder | Luggen ska gå åt samma håll på alla delar. Klipp från avigsidan. |
| Galon | Väskor, förkläden, dukar, överdrag | Varje nålhål syns. Håll ihop med klämmor och provsy på en restbit. |
| Viskos | Blusar, klänningar, vida byxor | Faller mjukt men är halt att klippa. Tvätta en provbit först och se hur den beter sig. |
Läs märkningen och tvättråden
Inom EU styrs märkningen av fiberinnehåll av textilförordningen, förordning (EU) nr 1007/2011. Textilprodukter ska vara märkta med vilka fibrer de består av, och säljs de i Sverige ska märkningen vara på svenska. Fibrerna ska anges med de namn som finns i förordningens bilaga.
För tyg som säljs på metervara får uppgiften stå på rullen eller på tyglängden. Hittar du den inte, fråga. Handlar du på nätet ska fiberinnehållet gå att se innan du lägger beställningen.
Namnreglerna förklarar en del som annars kan förvirra. Bambu finns till exempel inte med bland de godkända fibernamnen, så ett sådant tyg ska märkas som viskos.
Tvättråd är en annan sak. Enligt Konsumentverket finns inget särskilt lagkrav på skötselråd i textilier, men varor ska ändå komma med de anvisningar som behövs för skötseln. Tvättrådssymbolerna från GINETEX är indelade i fem grupper:
- Tvättbaljan – tvätt. Siffran i baljan anger den högsta tvättemperaturen i grader Celsius.
- Triangeln – blekning.
- Kvadraten – torkning.
- Strykjärnet – strykning. Prickarna visar hur varmt järnet får vara.
- Cirkeln – professionell textilvård, till exempel kemtvätt.
Ett streck under symbolen anger en mildare behandling och två streck en ännu mildare. Ett kryss över symbolen innebär att behandlingen inte ska användas. Följ den märkning som gäller för just ditt tyg, och skriv gärna av den om rullen har en etikett som inte följer med biten hem.
Före klippningen: förtvätt, krympning, fiberriktning och åtgång
Tvätta tyget innan du klipper, på samma sätt som du tänker tvätta det färdiga plagget. Krymper tyget gör det då innan mönstret läggs på, inte efter första tvätten av det sydda plagget. Naturvårdsverket råder också att nya kläder tvättas före användning för att få bort kemikalierester, och att det är extra viktigt för barnkläder.
Stryk sedan tyget slätt och vik det dubbelt med stadkanterna mot varandra. Stadkanten är den fasta kanten som löper längs tyget. Pilen för trådriktning på mönsterdelen ska ligga parallellt med stadkanten, alltså längs varpen. Hamnar en del snett kan sömmarna vrida sig när plagget tvättas.
Har tyget lugg, som fuskpäls, eller ett tryck som bara går åt ett håll, behöver alla delar läggas åt samma håll. Det kräver mer tyg än när delarna får vändas fritt.
Så räknar du åtgången:
- Ta reda på tygets bredd. Jeanstyget i min butik är 145 cm brett, och för andra tyger står bredden på rullen eller går att fråga om.
- Märk ut bredden på golvet eller ett stort bord och lägg mönsterdelarna inom den.
- Mät längden som delarna tar upp och lägg till lite för krympning och mönsterpassning.
- Gå igenom listan på mönstret så att små delar som fickor, linning och belägg inte faller bort.
Provsy till sist på en bit av spillet med samma nål, tråd och stygn som du tänker använda. Det tar en liten stund och sparar en sprättad söm.
Så hjälper jag dig
I butiken i Gamla Tullhuset kan du känna på tygerna, dra i trikån och jämföra färgerna i dagsljus innan du bestämmer dig. Läs mer om tyger på metervara i butiken i Karesuando, se hela urvalet av tyger på metervara för hemsömnad eller beställ i webbshopen på designomaterial.se. Bor du längre bort finns tips om att samla flera projekt i en beställning på sidan om tyger på metervara i Luleå, och du kan alltid ringa mig på 070-672 31 19.
