
Vad är kläde?
Kläde är ett fint ylletyg vävt av kardgarn. Kardgarn spinns av ull som kardats, så att fibrerna ligger lite huller om buller i tråden. Det gör garnet luftigt och lätt att filta ihop.
Tyget vävs i tuskaft eller kypert. Efter vävningen valkas det, alltså bearbetas med fukt och rörelse så att fibrerna krymper och fastnar i varandra. Till sist skärs ytan över. Lösa fiberändar klipps då ner till en jämn nivå.
Resultatet är ett tätt tyg där vävbindningen nästan försvinner under ytan. Stryker du handen över kläde känns det slätt och lite mjukt, nästan som en tunn filt med fall.
Vad är vadmal?
Vadmal är också ett valkat ylletyg i tuskaft eller kypert, men det är grövre och hårdare valkat än kläde. Ytan skärs inte över. Därför behåller vadmal en mer ojämn och levande yta där fibrerna syns.
Förr valkades vadmal ofta i en vadmalsstamp. Där drev ett vattenhjul tunga stockar som föll ner och bearbetade det blöta tyget. Genom den behandlingen blev tyget tätare, varmare, slitstarkt och mer motståndskraftigt mot väta.
Ordet har länge använts om hemvävt grovt ylle, till skillnad från importerade tyger. I dag tillverkas vadmal på andra sätt, men principen är densamma: vävt ylle som valkas tills det blir fast.
Kläde och vadmal jämfört med annat ylletyg
Det som skiljer kläde och vadmal från många andra ylletyger är valkningen. Ett ylletyg som inte valkats behåller sin öppna väv, och du ser trådarna tydligt. Tabellen visar de viktigaste skillnaderna i stora drag.
| Egenskap | Kläde | Vadmal | Ovalkat ylletyg |
|---|---|---|---|
| Tillverkning | Fint kardgarn, vävt, valkat och överskuret | Grövre garn, vävt och hårt valkat, inte överskuret | Vävt, men inte valkat |
| Yta | Slät och jämn, väven syns knappt | Ojämnare, ulligare, ibland syns väven svagt | Trådar och bindning syns tydligt |
| Känsla | Mjukt, tätt och smidigt | Fast, kraftigt och stadigt | Varierar, ofta tunnare och lösare |
| I sömnaden | Ger rena linjer och mjukt fall | Håller formen och tål slitage | Kanterna kan behöva mer efterarbete |
Tabellen är en grov guide. Mellan olika vävare och partier finns stora skillnader, och ett tunt vadmal kan ibland ligga nära ett kraftigt kläde. Därför är det bästa provet alltid att hålla tygerna bredvid varandra.
Bindningen påverkar också. Tuskaft är den enklaste bindningen, där inslaget går växelvis över och under varje varptråd. Kypert har förskjutna bindpunkter som bildar diagonala linjer. På ett hårt valkat tyg kan linjerna vara svåra att se, men de brukar märkas på avigsidan eller när du håller tyget i motljus.
Så väljer du mellan kläde och vadmal
Börja med vad plagget ska klara. Behöver det tåla väta och slitage ger hårt valkat ylle mycket. Vill du ha ett plagg som faller mjukt och ser jämnt ut ligger kläde närmare.
- Känn med båda händerna. Nyp tyget mellan tummen och pekfingret och dra lätt. Ett välvalkat tyg glider inte isär i väven.
- Väg det i handen. Lyft en meter och jämför med ett annat tyg. Tyngden säger en del om hur varmt och stadigt plagget blir.
- Titta på båda sidorna. På kläde är den överskurna sidan jämnast. Vänd tyget och bestäm vilken sida du vill ha utåt innan du klipper, och märk avigsidan med krita.
- Se på färgen i dagsljus. Ylle med ullig yta bryter ljuset på ett annat sätt än släta tyger. Gå till ett fönster och jämför.
- Håll det mot det du redan har. Band, tråd eller ett gammalt plagg visar snabbt om tyget fungerar i helheten.
Ett vanligt misstag är att välja tyg enbart efter färg och glömma tjockleken. Ett kraftigt vadmal kräver mer plats i sömmarna och blir stelare i veck och rynkningar än ett tunnare kläde. Tänk igenom var plagget har sömmar som möts, kragar och kanter där flera lager hamnar på varandra. Där märks tygets tjocklek mest, och där kan ett tunnare tyg vara lättare att få snyggt.
Vill du jämföra ylle med andra material, som bomull eller siden, har jag skrivit mer i guiden om att välja tyg till sömnad.
Sy i kläde och vadmal
Valkat ylle är tacksamt att sy i, men det beter sig annorlunda än vävda tyger med öppen struktur. Några saker gör arbetet enklare.
- Klipp i ett svep. Använd en vass sax och långa klipp. Korta, hackiga klipp syns i en tät yta.
- Lägg alla delar åt samma håll. Överskuret kläde kan se olika ut beroende på hur ljuset faller över ytan. Lägg mönsterdelarna åt samma riktning så slipper du skiftningar mellan delarna.
- Pröva på en restbit. Sy en provsöm och testa stygnlängd, tråd och nål innan du syr i plagget.
- Pressa med fukt. Ylle formas bra med ånga och en pressduk emellan. Pressa i stället för att dra strykjärnet fram och tillbaka.
Eftersom fibrerna i ett valkat tyg sitter ihop med varandra håller en klippt kant oftast bättre än i ett löst vävt tyg. Det gör att du ibland kan välja en enklare kantavslutning. Hur bra kanten håller beror ändå på hur hårt tyget är valkat, så testa på en bit först.
Sköta och förvara ylle
Kläde och vadmal mår bäst av att få vara i fred, torrt och rent. Det största hotet i garderoben är klädesmalen. Dess larver äter främst ull, päls och fjädrar, och de trivs i mörker och i smutsiga, gärna lite fuktiga material. Ett angrepp syns ofta som oregelbundna hål.
- Lägg undan rent. Borsta bort smuts och damm innan plagget ska förvaras en längre tid.
- Håll det torrt. Fukt ökar risken både för mögel och skadedjur.
- Skydda mot ljus. Sol och lampljus bleker och bryter ner textilier med tiden.
- Titta till plagget. Ta fram det då och då, vänd på det och leta efter hål eller små larvrör.
Hittar du mal kan du lägga plagget i en plastpåse så att angreppet inte sprids, och frysa det om tyget och detaljerna tål det. Frysning räknas som en skonsam metod för textilier. Tvätt är däremot inget säkert sätt att bli av med malen. Städa också noga där plagget har legat.
Så hjälper jag dig
I min butik i Gamla Tullhuset kan du ta kläde och vadmal i handen och jämföra dem sida vid sida. Se vad som finns bland mina tyger till kolt, kom förbi butiken i Karesuando eller läs om hur du kan beställa tyg till kolt från Luleå och resten av länet.
Du kan också beställa direkt i webbshopen på designomaterial.se. Har du frågor om ett ylletyg innan du bestämmer dig, ring mig på 070-672 31 19, så berättar jag mer om mina tyger av kläde, vadmal och ull.
Källor
- Nordiska museet – Folkdräkt och folklig dräktkultur (ordlista: kläde, vadmal, valkning)
- Textilmuseet via KulturNav – Nordisk textilteknisk terminologi: vadmal
- Länsstyrelsen Jämtlands län – Vemans vadmalstamp
- Riksantikvarieämbetet – Klädesmal (Tineola bisselliella), Insektsnyckeln
- Riksantikvarieämbetet – Vårda väl: Vård av kyrkliga textilier


